[/B]]Hello everyone!
I noticed this forum today, but hopefully not too late. I respect all the discussions regarding my country -MONGOLIA, but disagree some thoughts about the history of Mongolia here. The only thing I want is to be this forum as a real discussion of Mongolian, not Chinese and former Soviet Union. By the way, thanks all of you who shared their opinion here. Now I am writing in Mongolian language to Mongolian members of this forum, so sorry for my inconvenience.
Sain baitsgaana uu Mongol ah duu nar mini. Ene forumiig onoodor l medlee. Ehnees ni mash anhaaraltai unshih yavtsdaa ene forumiig neesen Mongol oxiniig gantsaaraa bichleg hiij baisniig unshaad ih baharhlaa, bas bagagui orovdloo. Bid unendee tsoohuulee gedgee ene ued l mederch baina. Gehdee suul suuldee neleed heden Mongol hun end bichleg hiijee.
End bichleg hiisen hyataduud unendee bidnii tuuhiig, ulamjlaliig, undes ugsaag mini gutaan doromjloh gej mash ih oroldjee. Ter burt tailbar hiisen neg ni baina, hiigeegui neg ni baina. Gehdee ene hyataduud oorsdiin hanzaar gishuunii hayagaa bicheed, ali bolox olon hyatad helts, ug hereglehiig hicheen, Mongol gesen forum-d ali boloh ih bichleg hiij, Mongol bol hyatad l yum shuudee gesen setgegdel forumd orson hun bolgond toruulehuits bolgojee. Hatuuhan helehed buzarlaad hayachih yum. Delhiid huleen zovshoorogdoogui oorsdiin zohioson gazriin zurag, Mongoliig hyatadiin neg heseg gej nomchildog hudal tuuheer tarhia ugaalgasan hyataduud.
Anglid surdag, ene sedviig neesen ohin uul ni forum-d sedev neehdee naiz nohod, busad Mongolchuuddaa medegdsen bol ih heregtei baisan gej bodoj baina. Ooroor helbel Mongolchuud bid ingej olon chonon dund orson azarga shig bish, bolomjooroo ed nartai eh tuuh, ulamjlal soyol, ard tumen, ahui amidral geed olon zuileer eeljen bichleg hiih bolomj baijee. Gevch forum neej, Mongoliinhoo talaar busdiin setgegdel, handlagiig medehiin hicheesen, Mongoloo surtalchlahiig hussen ter oxind mash ih bayarlalaa. Odoo nadad neg sanal baina.
Anh site-d orohod Mongol chat gesen zuil baihgui baigaa biz? Ene yug ilerhiilj baina ve geheer Mongolchuud bidnii tsoohniig l. Mongol chat gesen heseg neej boloh bolov uu? Busad gedegt Mongoliin tuhai geed odoo ene bichleg baina, getel uund hyataduud mash ih yum bichjee. Iimees heduulee niilj biagaad Mongol chat bii bolgood gishuud buhen ehnii eeljind Mongoliin talaar unen zov tuuhiig bichij, hunii asuuh elementar zuiluudiig zurag horog, bolvol bichlegtei ni end tavival Mongol uner unertsen forum boloh bolov uu. Uuniig ehlehees omno heseg hugatsaand dor burnee beltgej baigaad bie bieteigee medeellee soliltsoj, sanalaa huvaaltsaj baigaad shiivel... Mongoliin tuuhiin talaar Hunnu gurnees ehleed l herhen onoogiin Mongol bii bolson talaar bi bichij boloh yum. Zarim gishuud, toriin suld, dalbaa, soyombo zergiig hariutsdag ch yumuu. Zarim ni urlag gedeg talaasaa. Neg zuil zahij helehed ed bidniig buduuleg, urban soyol-gui, yag l tovd shig oilgodog, deerees ni bugd arhichid gej uzdeg tal bii. Iimd iim uruu doroi yum bichihgui baihiig huseh baina. Iim sedveer hun bichleg hiivel hariulah ugtei baih heregtei. USA-d hurtel guilgachid, arhichid, gaj dontnuud, har tamhichid olon shuudee. Ali ch uls, ali ch niigemd muu muuhai zuil bii. Zarim hyataduud oorsdiinhoo bulai tuuhiig Mongoliin tuuh bolgood bichsen baisan ter deer. Nogoo huuhed gargahgui gej horoodog geed l, ene ni hyatadtai l hamaatai zuil. Tegj yarival hyatadiig shuuh yum bol och tochnoon buzar bulai yum bii. Emegtei huuhdiin holiig zoriulaltiin zuileer jijighen bolgochihdog, ter ni yavj chadahgui, booltoi adil boldog geed. Za sedvees halichihlaa, gishuud orshoogoorei.
Magadgui ene forumd ta bugd bichleg hiihee bolison ch baij boloh yumaa. Sanal bodloo bichij baigaarai. Ta bugdiig hundetgesen WhiteWolf.














